Äntligen
Nu är internet tillbaka. Så om de skulle va så att nån har saknat mig och undrat vart jag har varit så var de därför.
Sista april blev en lugn dag....hyfsat iaf. Satt hemma och drack lite öl, ringde runt och försökte hitta en vän att gå ut med. Hitta då Henrik som ställde upp som dryckesbroder denna kväll. Så med glatt humör vandra vi ner mot stan för en utekväll. Väl där så ser vi att köerna ringlar sig flera meter, både på böcks och stadt. Så (med lite besvikna miner) gick vi på manis, som hade betydligt färre besökare. Hann ta en öl i lugn och ro medans vi satt och diskutera livets stora frågor. När manis stängde gick vi med nya krafter och nytt hopp mot bockarna. Men ack, fortfarande alldeles packat med folk. Då kom vi på den smarta ide`n att gå på skutan. Väl framme vid baren hör vi den lilla mannen bakom den säga "Nej,nej! Vi stänga nu. Hej då,hej då". Då gav vi upp hoppet om att träffa andra människor den kvällen och gick hem till mig ist. Efter ett tag gick Henrik hem och jag va beredd att gå och lägga mig. Men nu va de ju bara de.....vart var pojkvännen? Efter lite ringande så hitta jag han, på bockarna, men på väg hem. Och med sig hade han en bror...inte vems som helst, nej nej, de va hans egen. Just när samtalet var avslutat så ringer de telefonen igen. De var min long lost friend Hanna. Då var hon och Daniel också på väg hem till mig.
Just då i den stunden insåg jag en sak. Jag skulle inte få gå och lägga mig. Så sent på natten, sista april -08, blev de en spontan,oplanerad fylle ätning,pizza fest hemma hos mig och min man.
Hoppas ni hade en bra sista april!
See you, biatches!
Sista april blev en lugn dag....hyfsat iaf. Satt hemma och drack lite öl, ringde runt och försökte hitta en vän att gå ut med. Hitta då Henrik som ställde upp som dryckesbroder denna kväll. Så med glatt humör vandra vi ner mot stan för en utekväll. Väl där så ser vi att köerna ringlar sig flera meter, både på böcks och stadt. Så (med lite besvikna miner) gick vi på manis, som hade betydligt färre besökare. Hann ta en öl i lugn och ro medans vi satt och diskutera livets stora frågor. När manis stängde gick vi med nya krafter och nytt hopp mot bockarna. Men ack, fortfarande alldeles packat med folk. Då kom vi på den smarta ide`n att gå på skutan. Väl framme vid baren hör vi den lilla mannen bakom den säga "Nej,nej! Vi stänga nu. Hej då,hej då". Då gav vi upp hoppet om att träffa andra människor den kvällen och gick hem till mig ist. Efter ett tag gick Henrik hem och jag va beredd att gå och lägga mig. Men nu va de ju bara de.....vart var pojkvännen? Efter lite ringande så hitta jag han, på bockarna, men på väg hem. Och med sig hade han en bror...inte vems som helst, nej nej, de va hans egen. Just när samtalet var avslutat så ringer de telefonen igen. De var min long lost friend Hanna. Då var hon och Daniel också på väg hem till mig.
Just då i den stunden insåg jag en sak. Jag skulle inte få gå och lägga mig. Så sent på natten, sista april -08, blev de en spontan,oplanerad fylle ätning,pizza fest hemma hos mig och min man.
Hoppas ni hade en bra sista april!
See you, biatches!
Kommentarer
Trackback
